En sån här lång resa med husbil innebär ett antal mil och timmar på vägarna, nämligen ca 160 timmar och 980 mil. 160 timmar det är 20 arbetsdagar, alltså nästan 3 arbetsveckor. Vad har vi då gjort när vi har suttit i bilen och tagit oss från ett ställe till ett annat? Jo, en av oss har ju kört naturligtvis och av de 980 milen har jag nog bara bidragit med ca 50. Så Martin har alltså kört, fast jag har varit codriver, dvs jag har läst kartan och talat om när det har gått för fort eller när vi har varit för nära vägkanten.
För övrigt har vi fascinerats, förfasats, imponerats, beundrat och framförallt begrundat allt det vi har sett. Mycket har lett till djupa och ibland kanske något hetska diskussioner men oftast har vi blivit glatt överraskade och kommit till djupare insikt om saker och ting. Googlat har vi också gjort, hur överlevde man förr? Så här kan de gå till i vår bil: – Vad stor kaj det är där nere i den lilla byn, den verkar lite väl överdimensionerad, vad kan de har gjort där? säger Martin. Då tar jag fram min lilla google maskin och söker: – Jo här har man tidigare brutit järnmalm men verksamheten lades ner någon gång på femtio-talet. Så vet vi det, fast det är inte alltid att det riktiga svaret är så roligt så ibland har vi faktiskt inte googlat utan bara diskuterat oss fram till vad det är vi har sett och då brukar det oftast bli mycket intressantare lösningar. I vår diskussion hade troligen kajen blivit byggd under andra världskriget och så använde norrmännen den för att slussa ut flyktingar undan tyskarna.
Men ensak har varit genomgående för vår uppmärksamhet och det är vägarna och alla de broar och tunnlar vi har farit över och genom. Visst har det tidvis varit knappt farbara vägar som vi har tagit oss fram på, men ändå, någon har slitit hårt för att vi idag skall kunna fara fram överallt nästan. Vägarna, broarna och tunnlarna har ju skapats för att göra livet lättare för de människor som lever på platser ”Der ingen skulle tru nokon kunne bu” men samtidigt så gör också dessa vägar det möjligt för oss andra att få se och uppleva andra delar av vår värld. Så tack för alla dessa mil och timmar på vägen som vi har fått möjlighet att uppleva, det har varit helt fantastiskt!