Kategori: Resvägar

Igår hade vi alltså kört drygt 600 mil på vår resa, jag har ju trott att den skulle landa på 800 mil, men det dyker hela tiden upp massor med saker att se och göra så vi får väl se var det slutar.

Vi lämnar Mörviksbotn kl 10, det är 10 grader varmt och regnet hänger i luften. Våra resdagar ser ungefär ut så här: Jag har i stort redan hemma sett ut ungefär vart vi skall åka, sen beror det på dagsformen, vädret och vad vi lyckas googla vart vi hamnar. Idag är planen att vi skall följa Helgelandskysten. Vi stannar till vid Saltströmmen strax söder om Bodö. Detta fenomen har vi sett tidigare, men det är fortfarande lika fascinerande. Över huvudtaget så är det här med ebb och flod lite svårt att få in, visst det är månens dragningskraft som ligger bakom det hela, men varför blir det ebb/flod på bägge sidor av jordklotet samtidigt t ex. Jag skall inte krångla mig in på det spåret, vi har haft många, långa och smått hetsiga diskussioner om det här i bilen redan, så jag konstaterar bara att Saltströmmen är världens snabbaste tidvattenström, den kommer upp i 22 knop och det är mäktigt.

Vi fortsätter vår väg söderut längs med Norge vackra kust och under tiden googlar jag lite om Svartisen, för det står också på vår ”Att göra lista”. Svartisen är Norges näst största glaciär och den här skall vara väldigt lätt tillgänglig, bara 7 m ö h. Men ack o ve man måste åka båt till den och det är sista dagen på säsongen idag! Man kan inte stressa på de norska vägarna med en husbil, även om det är en liten husbil, så vi chansar, går det så går det. Framme vid kajkanten finns ett telefonnummer som vi kan ringa och killen som svarar säger: ”Rolig, jeg är hos deg om ti minuter”.

Ombord på den lilla båten får vi reda på att sista båten hem från glaciären 2016 går kl 17.00 så vi har drygt en timme på oss att cykla fram till glaciären och sen klättra upp för att känna på isen, bara klättringen tar ca 30 minuter om man är lite flink, men säger kapten när vi är på väg att kasta oss upp på cyklarna, ta min bil istället. Vi tar tacksamt emot bilnycklarna och sen kör vi rally fram tills att vägen tar slut, småspringer fram till där klättringen börjar och sen klättrar vi. Man måste klättra i bäcken för berget är ganska så halt i regnet, men det spelar ingen roll för vi skall upp.

Nu kommer vi inte ända fram men vi kommer väldigt nära och jag hinner t o m skriva i loggboken som ligger uppe vid glaciären att ”Glifbergs was here”.

Sen gick nerfarten i samma rasande tempo, adrenalinet var fortfarande på topp och den lilla bilen skumpade fram i rallyfart och precis innan sista färjan för året skulle gå så sladdade vi in vid kajen och kunde hoppa på färjan. Väl tillbaks hos Svante i vår lilla husbil så började vi fundera på vad som hade kunnat hända om vi hade trampat snett eller något annat tokigt, men äsch nu är vi ju här på en ny campingplats och vi har fått se Svartisen på riktigt nära håll, fast den ligger nog drygt 150 m över havet, inte sju som någon påstod. Idag har vi kört 282 km.

Vi lämnar Sortland kl 10, solen skiner och det är 11 grader varmt. Vi kör norrut upp mot Andenes för att utforska den delen av Västerålen.

 Det här är en vacker väg (en av Norges alla Nasjonalveger) som slingrar sig längs med yttersta kusten på Andöya, men idag ligger Norska havet nästan alldeles stilla. Bergen stupar brant ner i havet och mellan bergen finns det fantastiska sandstränder.

 Hade det bara varit ”lite” varmare så hade vi helt klart kastat oss i böljan, nu fick Svante stå för badandet.

Väl uppe i Andenes ser vi på kartan att vi åter igen är norr om Treriksröset, så nu när vi tycker att vi börjar komma lite söderut så är vi alltså fortfarande norr om Sverige, märkligt. Men nu vänder vi söderut på riktigt vi följer den andra sidan av Andöya ner mot Sortland igen, fortsätter ner mot ett litet färjeläge som heter Lödingen där vi tar färjan över till Bognes.

Alla ombord sitter med näsan tryckta mot rutorna och spanar efter Späckhuggare vilket det skall vara gott om just här, men vi ser inga. Nu börjar det märkas att vi är off season då camping efter camping är stängda och än så länge är det så pass kallt att vi måste ha el till vår lilla värmefläkt. Först i Mörsvikbotn hittar vi en öppen camping, idag har vi kört 371 km

Idag tänkte vi inte köra så mycket för idag skall vi spela golf. Efter en mycket rolig golfrunda vänder vi näsan åter mot Norge på E10:an och fortsätter på denna förbi Narvik och ända ut till Gullesfjordbotn där vi svänger av upp mot Sortland på Västerålen. Sortland har vi goa minnen från när vi var här med Gun och Bengt-Olov. Då satt vi ute hela natten och tittade på en sol som bara kort snuddade vid vattenytan innan den åter igen gick upp. Idag blev det ändå 249 km körda fast att vi inte startade förrän kl 15 från Björkliden.

Idag tänkte vi göra Tromsö, de flesta vi har pratat med säger att Tromsö är inget att se, men vi vill ändå ge det en chans. Det är varmt idag hela 13 grader och vi har fortfarande semester, kan det bli så mycket bättre?

Tromsö är säkert en stad man bör se, men att hitta en parkeringsplats för vår lilla husbil var näst intill omöjligt.

Vi hittade visserligen väldigt många tomma parkeringsplatser mitt inne i byn, det enda vi behövde göra var att ladda ner en app, koppla ett bankkort till appen och starta ett konto, sen kunde vi börja parkera. Men min uppkoppling till nätet är inte den bästa och det lilla jag kan koppla upp kostar en hel del så det skulle bli en väldigt dyr parkering för oss, men nästa gång, då skall vi vara bättre förberedda. Vi lämnar Tromsö och sätter kurs mot Narvik och Riksgränsen istället. Tillbaka längs med E8:an till Nordkjosbotn, här kommer vi på kära gamla E6:an igen och följer den nästan hela vägen till Narvik.

Strax innan Narvik kommer E10:an från Sverige och vi fortsätter in på den upp över fjället. Vid Riksgränsen ansluter järnvägen från Narvik, och då slår det oss att vi har inte sett en järnväg sedan Kiruna tror vi. Vid närmare titt på kartan så är det nog så att det finns inga järnvägar längre norr ut, jo i Ryssland en dit vågade vi ju oss inte.

Det känns lite som att nu börjar vi verkligen komma söderut igen, fast fortfarande är det en bra bit kvar tills vi kommer söder om Polcirkeln. Vi hittar en camping i Björkliden där vi har en fi nutsikt över Lapporten, idag har vi kört 352 km.

Nu är det dags att börja ta sig söderut, vi befinner oss fortfarande på 70:de breddgraden och hur härligt det än här uppe i norr så har vi en lång väg hem och mycket vi vill se och uppleva på vägen. Vi startar 9.15 från Hammerfest, solen skiner och det är 11,5 grader. Vi siktar på Tromsö men vi har ingen aning om hur långt vi kommer att hinna idag. Vägen tar oss tillbaks till E6:an och vi följer denna över fjället, tills vi når Alta igen. På den här vägen kom vi för en fyra-fem dagar sedan när vi var på väg norrut mot Nordkapp, det känns som en hel evighet. Efter Alta följde vi kusten mot Tromsö och vi diskuterade om det var lönt att ta färjan från Olderdalen och sen fortsätta mot nästa färja vid Svensby, men säsongen är över och därmed är det glest med färjorna, så vi tog den låååånga vägen förbi Skibotn och Nordkjosbotn. Från Skibotn går vägen till Treriksröset och där ifrån har vi kommit en gång tidigare med Gun och Bengt-Olov.

Vi landade ganska så sent på en camping tre mil innan Tromsö och den här campingen var nog Norges absolut risigaste camping, tvivlar på att den är kvar en vecka till. Idag har vi haft en lång körning, 523 km.

Idag är det shortsväder påstår Martin när vi vaknar, nja inte riktigt kanske men det är skönt väder i varje fall, hyfsat varmt, 12,5 grader och solsken. Vi lämnar campingen i Stabbursnes kl 10 och tar igen sikte på Hammerfest. Vägen går längs med Porsangerfjorden upp till Olderfjord där avtagsvägen till Nordkapp finns, men där har vi varit så vi fortsätter över berget till Kvalsund och ut på Kvalöya för att landa i Hammerfest strax efter lunch.

Nu är vi i civilisationen igen, Hammerfest är en stad på knappt 8 000 invånare och det känns faktiskt lite exotiskt att ha liv och rörelse omkring sig igen. Hurtigrutten har angjort bryggan och vi fotograferar den och traskar sedan upp till Gjenreisningsmuséet. Idag har vi kört 133 km

Avfärd från Vestre Jakobselv kl 10.30, (sen start idag också). Solen skiner så härligt och det är 10,5 grader varmt. Nu är inte resplanerna så exakta längre och vi har haft ett kort rådslag innan vi startade om vad vi skall sikta på idag, valet föll på Hammerfest. Först skall vi besöka lite turistattraktioner bl a ett område där det har funnits folk boende i över 8000 år, vi konstaterar att de kan slå i oss vad som helst egentligen för vi har ingen aning, men man får ändå igång fantasin lite.

Nästa stopp blir en kyrka som vi har sett på långt håll och sen stannar vi lite kort vid en före detta hamnplats som senast användes av tyskarna under andra världskriget.

Nu kan vi inte dra ut på det längre, vi måste ge oss ut på de skumpiga vägarna och det vi har lärt oss är att när de dessutom ibland varnar för knöligheter då gäller det att sakta ner. Vägen är röd idag och går västerut över bron vid Tana Bru, upp längs med Tana fjord för att sen svänga västerut mot Lakselv och så småningom Hammerfest. Men vi kommer inte till Hammerfest idag utan får ta in på en camping cirka 12 mil innan, varken vi eller bilen orkar mer skumpande just nu. Idag har vi kört 289 km

Karasjok lämnar vi tidigt med våra mått mätt, nämligen 9.30, det är 8,5 grader och det är verkligen höst nu. Vi väljer att köra längs med Tana, älven som utgör gränsen mellan Norge och Finland, E6:an går här på den Norska sidan. Här uppe i norr måste man skriva ut med jämna mellanrum att det är en europaväg man kör på, risken är annars mycket stor att man skulle glömma bort det. När vi kommer till Utsjoki gör vi en liten snabb avstickare över älven och in på den finska sidan för att tanka, dieseln skall vara billigare i Finland påstås det. Väl tillbaks på den norska sidan fortsätter vi längs med älven som nu är mer än fjord än en älv till nästa bro som finns i Tana Bru, här svänger E6:an av mot Kirkenes och vi följer den. Nu följer vi även kusten till Barents Hav och här skall vi bada har vi sagt.

Den här delen av Norge är mer kargt och bister, men här och var hittar vi lite nyslaget hö som troligen skall bli stödfoder till renarna. Efter mycket hoppande och skumpande kommer vi så småningom fram till Kirkenes, vi kör ett litet stycke till tills vi blir stoppade av den ryska gränsen.

Längre österut än så här tänkte vi inte köra så nu vänder vi och börjar köra hemåt. Vi hade rätt i våra misstankar om campingar i den här delen av Norge och det dröjer ända till Vestre Jakobselv innan vi fann en camping, idag har vi kört 523 km.

Innan vi lämnar Skarsvåg på morgonen för att igen köra upp till Nordkapp-klippan gör vi ett besök inne i den lilla byn Skarsvåg. Här lever man ett stillsamt liv tillsammans med renarna.

Vi gör även ett besök i Honningsvåg innan vi sen för gott lämnar Mageröya vid tre-tiden. Nu är det ingen värme längre och temperaturen ligger kring 5 grader.

Nästa mål är Kirkenes för att se Ryssland, men vi är lite sent på det och vi misstänker att det inte finns så gott om campingar på vägen dit. Camping är nu ett måste när temperaturen ligger under tio grader, vi har ingen värme i bilen utan el. Vi fortsätter därför E6:an ner mot Lakselv och sedan vidare ner mot Karasjok, där det norska sametinget finns. Här hittar vi en fin camping inne i stan och kan konstatera att idag har vi kört 297 km. Totalt har vi nu kört drygt 400 mil och enligt mina beräkningar bör denna resa vara i ca 800 mil, drygt hälften avklarat alltså.

Innan vi lämnat Kautokeino kör vi ett par km upp för berget och besöker paret Juhls silver museum. De började i liten skala på femtio-talet med att hjälpa samerna att reparera sina smycken och nu har de ett fantastiskt hus fullt med underbara ting, ett måste när man är i Kautokeino. 11.30 kommer vi därifrån och kör vidare norrut, det är en hyfsad temperatur på ca 13 grader. Vi följer väg 93 upp till Alta, en fantastiskt vacker väg. Därefter beger vi oss ut mot Mageröja via Olderfjord där vi går över på E69 upp till Nordkapp. Idag finns det en tunnel som tar oss ut till ön Mageröya där Nordkapp ligger. Det finns ingen el vi kan koppla upp vår lilla värmefläkt till på själva klippan så vi tar oss ner till en liten by som heter Skarsvåg. Idag har vi kört 389 km